Den där lördagskvällen ute på Hällebäck var helt otrolig. Under det ögonblicket kändes hösten och skolan som helt utom min värld. Jag levde i nuet med personer som gör mig glad. Nu, fjorton dagar senare står det precis utanför min dörr. På måndag börjar det, det ofattbara, tuffa, vardagliga livet med rutiner, uppgifter och scheman som ställer krav på en. Nu är det slut på dagdrömmandet och dags att återgå till verlkigheten.